livet
1)egot. de som inte bryr sig om någon annan än sig själva. Älskar att höra sin egen röst, älskar när andra talar om denne, älskar beröm o snackar gärna skit om andra
2)den osäkra. de som inte riktigt känner sig själva- de vill passa in och där ligger också dilemmat.. De håller med i ena stunden för att hastigt byta åsikt i den andra. De vänder kappan efter vinden och därför blir de också ointressanta i längden och opålitliga
3)ängeln. de som ställer upp i vått och torrt- även om det ibland blir några duster. de tar en för den man är och strider för sina sanna vänner. de sviker inte och drar inte pinsamma lögner när de inte vill ses. De skäms inte för sina vänner utan vet att alla är olika.
att ha endast 1 av denna sort är värt mer än tusen av de andra
"Jag fick ett brev, ett riktigt brev med frimärken
ett vykort ifrån längesen då framtiden var vår
och som du skrev om din spaning efter friheten
ord bevingades som fjärilen och jag tror att jag förstår
Att långsamt långsamt åå så långsamt
så vann vi våra nätter tillbaks
Långsamt långsamt
så gled vi in i glömskan där ljuset är svagt
det som var du och jag
Jag skrev ett brev om att leva med förbannelsen
jag gav dig min version av sanningen
för att få dej att förstå
att långsamt långsamt
så vann vi våra nätter tillbaks
långsamt långsamt
så gled vi in i minnet gömda längst bak
det som var du och jag"
Så vacker låt när Pauline och Fredrik Fuhr sjöng den i fame factory för några år sedan- helt underbar
jag vet inte riktigt vad jag ville få fram med den texten till låten förutom att den är vacker. poetisk och härlig..mumma- mer sånt..
